Allt som vanligt?

Siv Eriksson och Rune Jakobsson i Allt som vanligt?
Foto: Dragan Popovic.

"DaCapo tar barnens parti i kampen om tiden. Susanne Sigroth-Lambe har sett teater ur lekfullt barnperspektiv med allvarlig botten."
(Susanne Sigroth-Lambe UNT 10/12-2019)

" "Vi leker att....", säger skådespelarna Siv Eriksson och Rune Jakobsson i Uppsalagruppen Teater DaCapo. De är klädda i enkla blågrå skjortor och grå byxor och ser väl ut som vilka vuxna som helst. Eller snudd på några ur persongalleriet på en Roy Andersson-film. I den här föreställningen delar de också den filmarens skenbart enkla sätt att verbalisera existentiella frågor. Men här är det avpassat för barn och leken blir verktyget att borra djupare med, istället för filmbilderna."
(Susanne Sigroth-Lambe UNT 10/12-2019)

"Skådespelarna är seriösa i sin teaterlek och därmed på barnens sida. Med varsam hand vänder och vrider DaCapo på frågan om hur det är att finnas till, behöva andra och att känna sig behövd. Ett tema som de delar med existentialistiska författare som exempelvis Jean-Paul Sartre och Samuel Beckett."
(Susanne Sigroth-Lambe UNT 10/12-2019)

"Och vad är egentligen kvalitetstid, vem ska definiera begreppet? Barnen verkar engagerade i ämnet. Många frågor om livet, teater och föräldrar dyker upp då skådespelarna inbjuder barnen till frågestund efteråt."
(Susanne Sigroth-Lambe UNT 10/12-2019)

"Skådespelarna är så tydligt vuxna, ändå tror man dem när de pratar om att leka.  De gör sig inte till, pratar aldrig med tillgjort pipiga röster eller rör sig klichétyngt "barnsligt". En riktig docka, inte en teaterdocka, får vara flickan som det handlar om, Elvira Cederblad. Hennes pappa och mamma är Barbie- och Kendockor. Barnperspektivet förtydligas med att flickdockan är ungefär dubbelt så stor som föräldradockorna."
(Susanne Sigroth-Lambe UNT 10/12-2019)

"Scendekoren består av en mindre fond bakom spelplatsen och en leksakshylla. Föreställningen ska väl vara lätt att hantera i gymnastiksalar och på förskolor, men på Gottsundateaterns stora scen känns den som en liten ö av fantasi på mitten."
(Susanne Sigroth-Lambe UNT 10/12-2019)